Wiccan

Vi släppte ut Tintin idag en liten stund bara och hon kom på min axel direkt men jag ska säga att jag har mer respekt för henne än för Ellen, hon är så liten men jäklans så ettrig!!! Nå det är bara att fortsätta så, det blir nog bra. Men vad jag märkte var att Hubert morrade inne i sin bur, han gillar inte henne. De står med burarna brevid varann så jag var rädd att Tintin skulle sätta sig på Huberts bur för jag tror att han hade bitit av fötterna på den.

Danne kom och skulle säga hej så högg hon honom i panna, kunde inte annat än skratta, han har som inget flyt med arorna. Men det var lite kuligt att hon kom redan nu fast jag tyckte det var lite obehagligt. Sen rensade hon mitt hår och det njuter jag ju av, dom är som häftiga arorna.

Det var nån dag sedan jag bloggade. Har fortfarnde bilder som jag tänkte sätta in från lite tidigare. Men nu har något mer intressant inträffat. Vi har fått två nya inneboende, får jag presentera

             Barbro


             Och Tintin


Jag börjar med Barbro, vi tror att hon heter så. Barbro kommer ursprungligen från Uppsala, där bodde hon ihop med en 85 årig gammal dam och två andra jakosar. "Maggan" från Boden som placerar om djur åkte och hämtade dom då tanten inte orkade längre. Barbro hamnade då hos ett lite äldre par i Luleå, dit kom hon i Juni. De bodde istugan och allt verkade flyta på bra. Men så har dom nu flyttat in i lägeheten tillbaka. Och upptäcker då att den lever faktiskt om en hel del. Grannarna har klagat redan efter en vecka. De insåg att det kommer inte att funka så det blev en kedjereaktion. Dom ringde Maggan, Maggan ringde Åsa, Åsa ringde mig och vi åkte och hämtade henne.

Lite orolig var jag ju eftersom vi redan har tre fåglar och hon sas vara skrikig. Det brukar bli så skriker en så skriker alla. Lite små falsk sa dom med att hon var, kan tjyvnypas ett tu tre. Men vad vi hittade var en försynt lite fröken. Hon tittade lugnt och sansat på oss när vi pratade med henne. När vi skulle lasta in henne i kattburen flög hon naturligtvis iväg. Farbrorn skulle jaga henne med en pinne, hon är rädd för händer sa dom. Men då tog Danne ver och satt fram handen, hon klev upp på den och han höll henne över ryggen och bara satte in henne i kattburen. Inget bitande eller skrikande. Hon var jätte foglig. Visslade förnöjt inne i buren.

Hemresan gick oxå jätte bra, hon var hur lugn som helst. Kommer ihåg när vi hämtade Moa, hon försökte bitas så fort hon kom åt genom buren. Men hon prov visslade en lite trudelutt då och då och tittade nyfiket på oss.

Väl hemma var det dags för lite om möblering av fåglar. Hubert åkte tillbaka in med Moa (tillfälligt tills rummet e klart) Maggan hade tydligen provat sätt ihop Barbro med någon Jako hon hade hemma och det gick inte. Så Barbro fick ta Hubbes bur. Anledningen att vi kallar henne Barbro var för att det här paret i Luleå säger att hon säger -Hej Barbro. Så är det inte hon som heter det så har hon då haft och göra med en Barbro. Den gammla Uppsala kvinnan är det inte heller för hon var visst tyska och hette nått annat.

Vi satte i Barbro i buren och det var som att hon aldrig hade bott nån annanstans, hon kände sig hemma direkt. Hon åt, putsade sig och intog sovpinnen.

Ja sen då så ringer Åsa asgarvandes och frågar när vi ska hämta Tintin, en gulnackad dvärgara.



Dvärgara var den första egna fågel jag ägt. Och ja ångrar än idag att jag sålde den, men det fanns då en mycket stark anledning. Jag blev ju eld och lågor, hoppade i bilen och åkte till dom. Men det var inte en lika grann fågel som mötte mig där. Hon (tror det är det) ser så erbarmelig ut man bara kan. Den stackarn har för många år sedan blivit attakerad av en katt hos ett tidigare par som ägt henne. Mari och Rauno (de som har henne nu) visste inte om hon fått behandling för det och om hon fått det visste de inte vad heller. Men vingen var sneställd och hon har aldrig fått tillbaka fjädrarna under nedre delen av magen och under vingarna. Ful va hon men väldigt charmig. Jag kunde naturligtvis inte låta bli, hon följde med. MEN i och med att hon var lite gapig så har jag henne på prov. Hennes egna ljud är inte ens irriterande men kör hon igång jakorna och Ellen blir det inte nådigt att bo i detta hus. Men jag ska ge henne en vecka så ser vi hur det börjar gå.

Igår var Åsa här på dagen och kollade in allt här. Hon höll i Ellen med, men dum som jag var så glömde jag att fota det hela. Hon har samlat mod ett tag för att våga hålla henne. Men som hon sa Åsa, det är förvånansvärt tyst här, det sitter ändå 5 gojor tätt in på varann här. Men jag har lite pli på dom, de får inte okynnes skrika. Alla gojor är skrikiga mer eller mindre men inget tokskirk vill jag höra talas om. Så de sköter sig fint.

Så här såg det ut igår kväll när vi släppte ihop jakosarna med varann. De som vi trodde inte skulle passa ihop, Hubbe och Barbro blev kära. Där ser man, man vet inte förrän man provat. Hubbe den surgojan tittade inte på Moa på 3 månader då hon kom. Men kolla in hur detta gick

















Så det känns bra tycker jag tom med lilla Tintin, hon blir nog bra hon med. Sen kan det ju vara lite kul för Kim och henne för det är Kims pappas goja om hon kunde stanna här. Så mina kära vänner så är livet på storgatan :)

Ja just ja en anna kul grej har jag gjort. Hera är parad med Gunillas Tyzon, en Chihuahua. Jätte fin, inte alls morrig eller ettrig som de kan vara. Lugn och trygg verkar han. Halva huvudet var vitt och den andra halvan brun. Chokladbrun på kroppen med lite längre päls. Jätte söt, har nån bild på honom ska gräva fram den ´till ett senare tillfälle.

Untill next time

Ja då var det väl dags igen att köra lite i bloggen. Vad har vi pysslat med då? Ja får se, Rasmus har börjat 6 års gruppen på Grankullen och han trivs jätte bra. Idag hade han haft alldelens särsklit roligt sa han :) Han kan ha lustiga uttryck, igår sa han till mig
-Mamma jag har två olika tankar, bra tankar och tankar där jag förstår, hör och lyssnar, där har jag ideér. Han var verklit allvarlig när han diskuterade hur han tänkte.

Savannah har oxå börjat på Grankulle, på dagis. Lövet har ju flyttat dit nu så hon går i deras grupp. Inskolningen med henne gick jätte bra. Det tog ett par dar så var det klart. Hon trivs oxå jätte bra. Hon ropade idag när hon for -Jag kommer snart tillbaks. Så det känns skönt att det går bra för båda de två minstingarna.

De två stora då. Dennis har börjat 3:e året på t-skolan. Och tycker väl det är helt ok. Jonathan började ju på svefi idag! Musiklinjen, han är ju rätt fåording min son. Jag frågade med spänd förväntan (mamma har ju själv gått där och älskade det) NÅ hur var det!!??? Jo det var väl ok sa han och inget mer. Sen drog han ut och jag väntar att få intervjua honom när han kommer hem.

Annars har vi varit i Riekkola faktiskt två söndagar på raken med ungarna och grillat. Det har varit hel mysigt. För förra söndagen var det 20 grader och jag hade shortsen på och det var som sommar igen

            
Här var det dags för korvarna, det var jätte mumsigt :)

Ser ni humlan på ingång? Kan inte skryta med att det är jag som fotat, Nej det var Petra

     
Savannah och Theo höll sig till "på marken lekar" puh!

Nu i Söndags tog vi en tur till på samma ställe. Ja fick tom med mig Jonte och Dennis. Vi gjorde parisare, mos hade jag med mig, grillade lök och äpple, det var riktigt mumma det. Men allt är gott när man är ute.

           
Bild bevis, hehe

Man märker att vi bor högt upp och att hösten börjar strax göra sitt intåg för nu var det betydligt kallare än veckan innan. Det var skönt, jätte skönt ute men inte som gången innan.

Hade tänkte köra in en fler inlägg med bilder idag men nu har jag bråkat med denna blogg och mina foton så jag höll på att göra som min dotter "skrypa som hon säger en mus" Jag har inte nerver när datorn krånglar, förstår verkligen att det finns folk som slänger ut dom genom fönstret, ni ska veta hur många gånger min varit på väg. Jag kan föra ett regelrätt gräl med min dator! Disa en utav "tanterna" som jobbat med mig brukade sitta och lyssna när jag pratade, grälade med datorn. Hon tyckte det var skit kul. Jag var inte medveten om att jag gjorde det så högt faktiskt :)

Fortsätter efter jobbet imorgon, har skit fräna bilder på Moa och Ellen, Danne har varit fotograf denna gång. Jag ÄR inget vidare på det. Sen har jag fotat lite när jag tagit bort ute blommorna och sattit dit lycktor, det blev lite stämning faktiskt i det.

Untill tomorrow





                             

Jag har funderat några dagar på om vi skulle kunna starta nån sorts papegoj förening här i stan. Vi behöver ju inte göra det så allvarligt. Vi träffas fikar och pratar "goja" :) Men då skulle jag vilja kunna träffas i en sån lokal där man kan ha med sig fåglarna, skulle vara skit kul. Jag hittade en så häftig bild på nätet (naturligtvis har Danne nosat reda på den på nån sida)

Visst ser det häftigt ut..... ja för oss som gillar fåglar då. Kan tänka mig att Anka eller Fia inte skulle sätta sig i det bordet :)

Undrar om det finns tillräckligt med fåglar i Happis för att kunna få ihop en liten grupp? Vi kunde ju hjälpa varann om det är nått problem, alla har vi någon kontakt som de andra inte har osv. Nä nu ska vi och skola in Savannah på nya dagiset.

CU

Det har ju varit jätte härligt den sista veckan här upp ialf. Inte så mycket sol men varmt, konstigt varmt för årstiden. Var ute och knallade efter 19 igår med Kattis och det var ännu 20 grader varmt! Jag klagar absolut inte, det är härligt så länge det varar.

Igår när jag kom hem från jobbet så var Ellen ute, satt på taket till sin bur som vanligt. Hon har börjat bli så gosig, hon rensar mitt hår, petar bort mina skorpor (och vi som jobbar där jag gör kan ju ha en del små sår) rensar mina ögon, kan ju finnas nått skräp där. Kollar i munnen, pussar. Hon är så fin. Nå vi tog ner henne och kolla tv med oss. Hon busade med en filt jätte länge, vi klappade och mös med henne. Hon är verkligen jätte fin. Hon är ännu lite reserverad för Danne, men hon är ju tjej ägd och de förra ägarna, Lasse, höll aldrig på med den sa dom. Det där med gojor var inte hans grej. Det var Gunillas goja och det märks att tjejer är det hon tyr sig till ....... eller till MIG, ler stolt här vid tangeterna. He he Danne är lite ovan att nått djur tyr sig till mig först, de brukar vara Danne de liter på i första hand. Men några av djuren här hemma har faktiskt valt mig istället :)

Jo tack alla för ert deltagande, ooops vad det lät högtidligt, med oss ang Irina. Rasmus har börjat repa sig, han pratade lite om henne ännu igår morse. En ny råtta blir ju aldrig Irina sa han. Nä sa jag det blir det ju inte men vi kan nop säkert tycka om henne lika mycket som Irina ändå. Men det jäkliga i det hela är att det är tydligen svårt att få tag på hel nakna råttor och det är det jag vill ha. Råttor med päls av olika slag har jag haft sen början på 90 talet av och till. Vi har till och med haft en rysk råtta (blå nånting hette den) med stamtavla :)

CU

Idag har Irina dött. Det var så att Savannah höll henne, jag kollade till henne lite då och då. Sen såg jag att Irina såg så konstig ut, jag tog henne och hon var död. Savannah hade antingen tryckt för hårt eller helt enkelt strypt henne. Jag gjorde konstgjord andning på henne och hjärtmassage men det var för sent, hon gick inte att rädda. Rasmus stackarn var alldelens hysterisk, han grinade alldelens hemskt, -Mamma sa han, hon som var så söt och fin och snäll. Hon var så söt när hon tvättade sin lilla nos. Han var otröstlig ett bra tag. Till saken hör är att han varit riktigt rädd för döden de sista tre veckorna. Han har kommit på att vi är inte odödliga och det har varit mycket ångestladdat för honom. Och nu dog hans älskade råtta. Savannah stackarn fattade ju inte vad hon ställt till med.

Vi bäddade ner henne i en plast ask, satte ett tyg under henne och täckte över henne med tyg, Rasmus la ner en liten leksak åt henne. Vi skrev hennes namn på en lapp och la ner i "kistan" locket på och så tejpade vi igen. Vi tog spaden och for ut i trädgården allt enligt Rasmus önskan, han bestämde gravplats. Vi grävde ett hål och han satte i henne där. Vi la en stor golvplatta över, hon fick en gravsten som jag lovat skriva på och hängde upp en lyckta och tände ett ljus. Rasmus höll snyftande ett litet tal, vi sjöng julsånger (också enligt Rasmus) han hittade på en egen liten sång till henne och avslutade med att säga -Jag hoppas du biter Savannah i himlen.

Han har ju haft mycket funderingar kring döden och jag sa att du ser att det ser bara ut som om man sover. Han frågade om jag tror att mina pappa som han vet redan är i himlen tar hand om Irina och ger henne mat och vatten. Jo sag jag det gör han säkert, hon bor där nu. Jag ser henne sa han, hon vinkar hej då till mig.


Huj det var så tragist att se hur ledsen han blev, jag började oxå grina för att han var så ledsen. Har svårt att hålla mig nu med, när jag ska skriva om det. Jag tyckte så synd om honom. Sen dömer man sig själv för att jag inte höll bättre koll. För hon var verkligt fin vår Irina, tänk vad snäll hon måste varit att hon inte bet fast att hon blev ihjäl klämd.

Nå det är redan beställt en ny, pratade med Åsa direkt. Jag vill oxå har en ny för dom är otroligt mysiga, så sociala. Hon älsakde att vara med på kvällen i soffan och sitta i min bh. Kommer att sakna henne.

Dags att uppdatera lite. På lördag var jag på loppis hos Eira, fick faktiskt sälja lite grann :) Det var skit roligt, man träffade mycket folk, vi hade kul och fikae i massor. Vi har bestämt att ha en ny i Oktober nångång.

Jag har försökt mig på att snickra återigen. Vi ska ju börja göra om Savannahs rum till goj rum. Men till saken hör att vi köpte i höstas en jätte fin säng till Rasmus som kommer att behövs så småningom. Jag har funderat av och till på var jag ska förvara den under tiden. Igår kom jag på den geniala idén att sätta in den i sovrummet. Sagt och gjort jag började skruva ner den, Danne kom hem på lunch och hjälpte mig, tackar för det, för den är jätte krånglig att ta ner. Sängen är sån som man kan ha "slafen" upptill eller nere. Jag vände nu på steken och satte sängdelen upp igen, sedan skulle jag göra en sängdel nertill så det blir en våningsäng av det, smart va.

När jag gör nått ska det göras nu, helst igår. Sagt och gjort, var och köpte ett ribbbotten, hittade ett billigt på Jysk, för långt men grannen, Stefan han har en massa apparater som man kan göra massor med. Tänkte att han har nog nån bra såghistoria som man enkelt kapar alla blankor på en gång med (dom var ihop buntade) och det hade han. Sen tiggde jag till mig lite regelvirke av honom när jag ändå stod där och fjäskade röven av mig :) Hmmm, de skulle ju sedan oxå kapas så jag fick återvända till staketet. Inte för det, såga kan jag men inte rakt!

Oj vad jag hade mätt bra, reglarna passade perfekt, började att skruva fast dom, tog rediga lååånga skruvar som säkert skulle hålla, det gick skit bra de första två cm med skruvdragaren, det här var ju enkelt tyckte jag, bara att skruva på. Jo vad händer, skruvdragaren orkar inte så jag fick börja dra fast dom för hand, skit tungt var det, jag vred för kung och fosterland bara för att måsta lämna två skruvar med typ 2 cm kvar och två som jag bara fått i 3 cm! skit irriterande.

Men jag gav inte upp hoppet om min möbelsnickar karriär för det. Tänkte att jag skruvar fast mitt fina nykapade ribb botten och stöd benen under reglarna (jo, hade nog tänkt på det med så det inte börjar svikta) färdigt så behöver inte Danne göra det. Då har han bara några skruvar att dra in sen. Lade ribbottnet på plats och vad händer, dom trillar rakt emellan reglarna, jag har kapat för mycket!!!!! Då började jag söka motorsågen, sängen kunde få bli kaffeved istället en mycket bättre idé. Jag kan ha madrasser åt ungarna på golvet, funkar bra det med, tar ingen nämvärd plats och så.

Gick ut och sög i mig en cigg på en halvminut i ilskan. Gick in och spikade (jo nu spikade jag, var förbannat less på skruvar) fast ett stöd ben under den regel som satt sämst fast. Vrålade till Jonte att genast bära upp extra sängen från källaren, tröck in den där under och sa till Rasmus, se vad bra det blev!

Danne kom hem och skådade med kritiska ögon mitt snickrande och tröstade mig med att mitt ribb botten kommer att funka när vi sätter reglarna på insidan av stolparna, jag hade sattiti dom emellan och givtevis blir det ju 4 cm bredare då. Men denna natt fick det bli extra säng att sova i, gör om det idag. Så kan det gå ibland när jag ska snickra. Har gjort ett datorbord en gång, pratar vi räta vinklar så kan man undra om jag har flaskbottnar till glasögon men pratar vi funktionallitet så jo det funkade ända tills vi inte behövde det längre.

Sedan då. Jo Ellen har badat bastu med mig. Här i huset har vi en del djur som gillar det. Meja älskade bastun, sen har vi haft katter som oxå badat. Nu var det Ellens tur att prova på det finska bastu badet. Hon var inte rädd eller arg men inte så där jätte förtjust tror jag. Kastade ju givetvis inte mycket ånga, bara en lite puff här och där. Så här såg det ut. Bilden är inte så bra, linsen immade och sen är inte belysningen den bästa heller. Men nog syns det väl att hon är i bastun?


Från hemmalivet till nått helt annat. Läste aftobladet innan jag började att blogga. Jag gillar ju Filip och Fredrik. Och igår har det tydligen varit någon presskonferans där de varit dyngraka. Fallit och sagt dumma saker osv.


De håller på att göra en serie om att vara full på jobbet så orsaken var den. Men det har skapat skandal inom tv branchen. Man ser ju om bildrna är från igår att de är ordentligt packade.


Men anledningen att jag skriver om detta är att de frågat tv folket vad de tycker om att de var så fulla. Och jag gillade Robban Aschbergs svar, kan riktigt se och höra honom svara. Kopierat från aftobladet på nätet

Så tycker kollegorna om händelsen

Robert Aschberg, nominerad för TV 3:s "Insider":

- Jag har ingen synpunkt på det. Jag har själv varit dyngrak flera gånger.

Han är bara för skön Aschberg. Sen hade de tagit upp fler skandaler med dom. Men jag vet att jag kollade nudist programmet de gjorde. Det står att han strippade till helnaken. Men han skulle delta i en show där de var, det var därför han gjorde det. Och han var inte helnaken. Har för mig att han hade string och enorma gummistövlar på :)
Bilderna är tagna från aftonbladet, sätter med en länk så ni själv kan gå in och läsa artikeln.
http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article3079819.ab

Avslutar med en bild på ståtliga Ellen

...får vi väl säga, tror inte det orkar upp nått mer i temp här uppe i norr iallafall. Usch vad trist, men nåväl, jag börjar vänta på nästa och hoppas att den blir bättre :)

Jag har samlat ihop lite grejs till loppisen, det är mest prylar, lite jackor, nån skinn jacka, min skinn kappa finns med. Men sen är det barnprylar i massor, bla ett skötbord, ni vet ett sånt man kan skruva fast i väggen och fälla upp om man vill. Det är rätt praktiskt faktiskt.

Men det som just nu är på prio 1 listan är ELLEN :D Jag är såååå nöjd med henne. Hon är jätte fin och snäll. Gunilla sa att hon är verkligt snäll och det är hon. Igår kväll tog vi ut henne, Danne har ju inte provat hålla henne än, han har haft lite respekt för den. Men igår tog han modet till sig och tog ut henne. Och det gick jätte bra. Hon försöker naturligtvis skrämmas lite, vi är ju nya för henne. Men när vi inte brydde oss om det så slutade hon. Men nog är hon mäktig, hon är så ståtlig när hon sitter där i sin bur och tittar. Hon har visat prov på sina röstresurser och jag säger bara att det är tur att hon inte är nån skrikig goja :) Hon gör det på kvällarna när vi börjar natta ungarna, då lägger jag och Rasmus oss på soffan och tittar tv, jag vet inte om hon undrar var alla tar vägen eller om hon själv är trött då. Hon tok skriker inte men gapar till, väntar nån minut och gapar igen. Fast det pågår inte länge och sen slutar hon med det. Jag är helnöjd, bättre kundet det inte bli :)